Start
 

 
Konst- och litteraturkritik
 

 
Tio gyllene regler
  
 

 
Dikt och prosa  
 
 

 
Bilder   
 
 

  
Animapedagogiken
 
 

 
Biografi
 
 

 
Kontakt
 
 


 

 

 

 

En hyllning till städerskan


Per Josefsson

Blekinge Museum

Karlskrona

 

Städerskan är rangordnad sist. Städerskan sliter hårt, för låg lön. Städerskan, skall inte synas, så var det förr. Men arbetsvillkoren har blivit bättre och skall bli ännu bättre, det arbetar skulptören Per Josefsson tillsammans med Arbetets Museum i Norrköping för, i en vandringsutställning som nu kommit till Blekinge Museum.

Med kopparfosforlod och gassvetslåga, har Per Josefsson skapat i kopparmodulering, som lyser och glänser ur idén om städerskans arbetsamma värdiga liv: Här sträcker sig en kvinna högt upp på tå, för att kunna tvätta hela den gröna tavlan i skolan. Här finns städerskans armar skildrade genialt som en rundad förlängning av dammsugarens funktionella runda rör. Här bonar städerskan golven blanka med den stora vidunderliga maskinen, och på andra sidan står en pendang, en make, över hur arbetet utfördes förr: Där knäskurar städerskan intensivt och mycket arbetsamt de grova golven. Och den ende avbildade mannen, trappstädaren, har fickorna fulla av svep: Rena fuktiga svep i vänster ficka, och smutsiga använda svep i höger.

Under tre månader har konstnären Per Josefsson arbetat tillsammans med städerskor. Han har provat deras arbete, försökt uppleva deras situation och skissat många timmar för att förstå deras arbetsliv.

"Jag har ju också haft en förutfattad mening, men nu har jag sett människan och personligheten bakom, och glädjen och stoltheten över deras arbete. Där fanns styrka, personlighet och värme", så berättar han.

Ja, skulpturerna är verkligen fyllda av rörelse och styrka. Stoffet, tyget, i städerskornas klädesplagg lyftes ut i rummet med mycket stark rörelse. Människan, städerskan reser sig stolt i detta viktiga engagemang.

Per Josefsson skildrar städerskan som lägger hela sin närvaro i arbetets funktioner. Upphöjda som konungar och ädlingar står de där, likvärdiga, på kolmårdsmarmorerade höga socklar, när de utför sitt allra viktigaste arbete. Ty, hur skulle rummen hos oss vara annars, tänker jag, utan städerskan och städaren? Kanske fyllda av smuts?

Enkla fotografier finns det här också med spännande vinklar, skapade av fotografen Calle Slättengren, han berättar om dessa koncentrerade skulpturers verklighet i tiden: Hur de var innan de blev skulpturer. Det blir "som en kontrast till konstens mera fria tolkande", berättar Per Josefsson.

Böcker finns det här, med etnologen Gunnel Andersdotters spännande dokumentationer, där städerskor, människor får berätta om sina liv: "Jag städar med ömhet", berättar någon. "Kroppen sa stopp", säger någon annan. "Medan jag lär mig svenska", städar jag, säger en tredje.

Det är en fylld utställning, som har vandrat i flera år över hela Sverige. Många hundra människor har tagit del av den, har lärt sig något om den - har diskuterat städerskans förändrade arbetsvillkor.

Och ingen skall längre städa i osynlighet, eller i ett för dåligt betalt arbete, i ett för länge sedan förlegat orespekterande rangordningssystem, det uttrycker konstnären Per Josefsson mycket gediget.


ALJA SKIRGÅRD

 Tillbaka till Blekingekonstnärer

 

Alja Skirgård © 2017 • Konkretion och utveckling

Alja Skirgård  kulturskribent, estetisk  och filosofisk rådgivare